Nuu-chah-nulths kultur och religion i dagens situation

”Hur kan vi se på nuu-chah-nulths kultur och religion i dagens situation? Varför är religionen och den traditionella kulturen så vital hos vissa kategorier, segment av nuu-chah-nulth och Coast Salish (samt hos tlingit) i jämförelse med många andra grupper på Nordamerikas nordvästkust? Hur kan vi på ett adekvat sätt analysera denna fortlevnad? Hur menar Atleo att det är den övernaturliga världen som är viktigast och varför?”

På grund av den historiska utvecklingens olikheter på det lokala planet blev vissa nationer mer påverkade av koloniseringen. Vissa välsignades med protestantiska och katolska missioner och vissa blev påverkade av epidemier som smittkoppor. Eftersom mycket av dessa nationers kultur (och kulturbärarna) därmed gick förlorad, uppstod å andra sidan ett utrymme för att skapa och nyskapa sina traditioner. Man hade inte så mycket bagage att ta hänsyn till, samtidigt som behovet av traditioner var stort för att återskapa den identitet som gått förlorad. Gurt citerar Cowther som skriver att för nationen Haida markerade de tidigare traditionerna skillnad mellan social status och ärvda roller, medan traditionernas roll numera är att integrera dessa individer i en gemenskap. [1] Återupplivandet av gemensamma traditioner har alltså en politisk aspekt.

Nuu-chah-nulth och Coast Salish förefaller enligt Gurt ha klarat att upprätthålla mer av traditionerna de haft sedan innan tiden för kontakt med européerna. Dessa är i högre grad uttryck för individers religiositet än Haidas traditioner. Men även Nuu-chah-nulth uppvisar kreatitivet i skapandet av nya traditioner, framför allt vad gäller traditioner där gäster från majoritetssamhället bjuds in för att lära känna och förstå deras kultur. De flesta innovationerna är alltså om traditioner som verkar identitetsskapande eller används som politiska medel.[2]

Enligt Gurt har Nuu-chah-nulth lyckats behålla en kärna av tradition sedan före européernas ankomst till deras område. Aktiv del i bevarandet av de gamla traditionerna är den så kallade family cultural teaching, där ett antal familjer ägnat sig åt den traditionella religionen under mycket lång tid. Medlemmarna av familjen har undervisat och utövat religionen, ibland har praktiken varit hemlig inom familjen. Detta har konserverat många traditioner.[3]

Gurt påpekar också att nordvästindianernas konsthantverk överlag håller sig striktare till traditionerna än andra nationers och citerar Dubin som skriver att konstverken är viktiga inom ekonomin, samhället och det spirituella livet i dessa nationer och konsthantverkarna därför drivs att hålla sig till de traditionella uttrycken och reproducera redan tidigare gjorda konstverk. Denna kulturkonserverande situation gäller dock de nordvästra nationerna överlag, inte bara Nuu-chah-nulth och Coast Salish.[4] Gurt beskriver också att nya traditioner och konstformer uppstår bland Nuu-chah-nulth. Men eftersom de inspirerats av förfäderna betraktas även dessa nya uttrycksformer som traditionella. Gurt menar därmed att Nuu-chah-nulths konsthantverk på samma gång är både innovativ och traditionell.[5]

I sammanhanget av myten om Aint-tin-mit, både människa och andevarelse, beskriver Atleo denna duala existens som naturlig i den ursprungliga skapelsen. Att den andliga och den fysiska världen är åtskilda utgjorde i begynnelsen inte något hinder, man rörde sig fritt mellan dem. Efterhand innebar människans upptagenhet med jordnära problem istället för att ägna sig åt sin andliga sida att denna nära relation kom i glömska.[6]

Atleo menar, i likhet med Platon, att Nuu-chah-nulths teori om Tsawalk innebär att det existerar en andlig värld och att den fysiska världen endast är en avspegling av den. Den fysiska världen är en blek skugga jämfört med den andliga världen, och varseblivning och medvetande i vår fysiska värld kan därför inte vara mer än bleka avbilder av den andliga världens förståelse och kunskap. Eftersom människor tillhör den ofullkomliga fysiska världen kan mänskligt förnuft inte vara den huvudsakliga källan till kunskap. Mänsklig förståelse är istället en del av en större förståelse, tillhörande den andliga världen, och vars summa är Qua-ootz, skaparen och ägaren av allt.[7]

Referenser

  1. Atleo, E. Richard, Umeek 2005. A Nuu-chah-nulth Worldview. Vancouver: The University of British Columbia Press.
  2. Gurt, Carl-Johan. ”Old collections in a modern world”. Ur Acta Americana, vol 9, no 2.

[1] Gurt, s. 58.

[2] Gurt. s. 58.

[3] Gurt, s. 59.

[4] Gurt. s. 61.

[5] Gurt, s. 60.

[6] Atleo, s. 45-46.

[7] Atleo, s. xvi.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s