Neither Cargo nor Cult

”Diskutera och problematisera huvudtemat i Martha Kaplans bok Neither Cargo nor Cult, alltså i vilket avseende menar hon att cargo cult inte existerar? Diskutera och problematisera den koloniala konstruktionen av cargo cult. Vilka konsekvenser har denna konstruktion haft för studiet av den här typen av religiösa företeelser? Hur studerar Kaplan själv Navosavakaduas verksamhet och tuka och på vilket sätt skiljer sig hennes tillvägagångssätt och slutresultat från den gängse inom forskningen?”

I studierna av Navosaravakadua och tuka-rörelsen har Kaplan samlat information och förståelse för sammanhanget genom en rad olika källor och metoder. Hon har under långa tider bott i den by, Drauniivi, som är central för händelserna och deltagit i det vardagliga livet där. Hon har också tillbringat lång tid i huvudstaden Suva för att studera i de koloniala arkiven. Hon har använt sig av många informanter för att förstå det lokala sammanhanget. Hon har samverkat med en arkeolog för att förstå tuka-rörelsens kulturlandskap. Och hon har studerat hur Navosavakadua används i modern tid för politiska syften.[1]

Kaplans huvudtema tycks vara att cargo cults visserligen existerar, men i första hand som koloniala eller kulturella föreställningar i väst. I vissa fall har den koloniala förväntningen också inneburit att den inhemska rörelsen kommit att identifiera sig själv som kult. [2] “The issue is no longer Fijian reality versus colonial supposition, but rather how colonial knowing (the colonial imagination or gaze) remade the colonilized.”[3] Kaplan menar att cargo cult kom att skapas ur en dialog mellan de koloniala betraktarna och de koloniserade, från en rörelse som från början var neither cargo nor cult.[4]

Kaplan diskuterar olika antropologiska ansatser (att berätta den koloniala historien utifrån de koloniserades synvinkel, att berätta den utifrån den i sammanhanget överväldigande koloniala makten som skapar det koloniserade folket)[5] och kommer fram till att en beskrivning av tuka-rörelsen måste göras utifrån bådas perspektiv.[6]

Dessutom är det svårt att endast betrakta kolonialisternas berättelser som koloniala konstruktioner. De har haft haft lokal- och språkkännedom och därför kan ha haft verklig insikt i händelserna.[7] Till detta bör fogas att de koloniala källorna är samtida och skriftliga, källor vilka Kaplan tycks sakna när det kommer till att konstruera den koloniserade från dess egen synvinkel. Kaplan argumenterar i vilket fall som helst att britterna konstruerade tuka-rörelsen som en avvikelse, en vidskepelse, ett uppror som hotade deras projekt att civilisera fijianerna. I fijianska ögon var tuka-rörelsen enligt Kaplan däremot inte särskilt avvikande. Den var en folklig rörelse knuten till ett rituellt landskap med en präst med gudomlig auktoritet som ledare – en ritual polity – medan britterna föredrog att bilda allianser med den existerande maktstrukturen av ärvda hövdingaskap och styra enligt principen om indirect rule.[8] Samtidigt, och oförenligt med det tidigare argumentet, påpekar Kaplan att Navosavakaduas projekt kan ses som ett försök att etablera ett nytt slags rituellt system, i kontrast och konflikt till det etablerade fijianska.[9]

Kaplan erbjuder också en tolkning av historien som en berättelse om uppdelningen av det fijianska samhället i undersåtar respektive hövdingar och inland respektive kust.[10] Om Navosavakaduas religion var ny eller nyskapande och på sätt och vis emot den gamla fijianska ordningen av hövding/undersåte och kust/inland så kan man också argumentera för att den var en kult enligt dess gängse definition som varandes en avvikelse.

Kaplan tolkar kolonisatörernas intresse för de rikliga gåvor som Navosavakadua tog emot av sina följare som typiskt europeiskt (kapitalistiskt?). Gåvorna skulle istället ha tagits in som skatt eller givits enligt traditionell form till de traditionella ledarna (som britterna skapat allianser med).[11] Britternas uppfattning att gåvorna var betalning för religiösa tjänster, inklusive det vatten (wai ni tuka) som gav osårbarhet eller evigt liv och som givit namn åt rörelsen, och därför skapade en revenue stream som rörelsen behövde försvara, kritiseras av Kaplan som menar att den förklaringen snarare reflekterar europeiska kategorier av förståelse än fijianska. Gåvorna var offer i religiös mening, och som tack förmedlade Navasakadua och senare präster i rörelsen mirakel till givarna.[12] Kaplan tycks inte elaborera vari skillnaden ligger mellan de två varianterna av att ta betalt för sina tjänster. Kaplan nämner dock i ett sammanhang att Navasavakaduas nya ritual polity kunde tolkas som ett sätt att etablera ett nytt (ärftligt) hövdingaskap, i traditionell fijiansk mening. Denna tolkning skulle vara konsistent med kolonialisternas syn på gåvorna i den mening att de skulle kunna tolkas i ett sammanhang av makt kontra undersåtar i mer sekulär än religiös betydelse. Kaplan förefaller att underlåta att göra en maktanalys av relationen mellan givare och mottagare. Jag kan inte låta bli att känna att Kaplans omdöme grumlas av en alltför stark sympati för rörelsen och motsvarande antipati för kolonialisterna.

Kaplan behandlar i sin bok händelserna på Fiji. Vad jag kan förstå berör hon inte någon annan (påstådd) cargo cult. Det är därför inte uppenbart att den analys hon gör av tuka-rörelsen, som utmynnar i slutsatsen att den varken handlade om cargo eller var en kult, kan användas för att problematisera någon annan beskrivning av en cargo cult.

Referenser

  1. Kaplan, Martha. 1995. Neither cargo nor cult. Ritual Politics and the Colonial Imagination in Fiji. Duke University Press.

[1] Kaplan, s. xiv.

[2] Kaplan, s. xiv.

[3] Kaplan, s. 71.

[4] Kaplan, s. xiv.

[5] Kaplan, s. 2.

[6] Kaplan, s. 100.

[7] Kaplan, s. 52.

[8] Kaplan, s. 69.

[9] Kaplan, s. 99.

[10] Kaplan, s. 104.

[11] Kaplan, s. 88.

[12] Kaplan, s. 112.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s