Myt, rit och makt i det förkristna Norden

”Vilka teoretiska och fenomenologiska modeller använder Sundqvist i sina studier av fornskandinavisk religion? På vilket sätt f inns ett samband mellan myt, rit och makt i det förkristna Norden, enligt Sundqvist? Hur legitimerades makt i vikingatidens samhälle? Hur kan man förklara den variation som finns där? Handlar myten om Odens hängning i trädet om ett offer eller en initation, enlig din mening?”

Sundqvist kritiserar teorin om Skandinaviens vikingatida härskare som kung, präst och gud i ett, en teori som formulerades av James G. Frazer i The Golden Bough och senare elaborerades av olika religionshistoriker. Kungarna i Skandinavien var enligt denna teori ättlingar till någon gud och som präst och gudomlig skötte kungen själv kontakten mellan folket och den andliga världen. På 1960-talet sprack detta teoribygge när man påpekade att teorin mest byggde på den medeltida isländska sagalitteraturen som i det här sammanhanget betraktas som andrahandskällor.[1]

Sundqvist kritiserar den tidigare forskningen på ett antal punkter. Som evidens för teorin om den sakrala kungen användes andrahandskällor och jämförelser gjordes mellan fenomen i olika tider och i olika kulturella sammanhang. Därtill har man letat likheter medan skillnader förbigåtts.[2] Man har antagit en homogen religion, ideologi och kultur över Skandinavien och hela det germanska området. I stort sett endast skrivna texter har utgjort underlag.[3] Kvinnliga härskare omfattas inte av teorin trots många källor som visar att kvinnor hade makt.[4]

Sundqvist föreslår en ansats baserad på jämförande studier av förstahandskällor där både likheter och skillnader uppmärksammas och där större hänsyn tas till det lokala sammanhanget när olika fenomen studeras. Ett nytt begrepp lanseras: ”Religious ruler ideology”, en härskare som vunnit auktoritet och legitimitet genom sin relation till myternas värld, genom ritualer och symboler, och genom kontroll av kultorganisationen.[5] [6] Härskaren kan vara guden förkroppsligad, ättling till guden, gudens ställföreträdare, den mest framstående kultledaren, eller själv vara gud. Därigenom är härskaren också kultledaren som genomför ritualerna och genom både politisk makt och religiös auktoritet behärskar den religiösa organisationen.[7]

Härskaren skaffade sig som sagt auktoritet i vikingatidens samhälle genom att låta relatera sig till gudomligheter. I Norge och Svealand (Svitjod) ansåg sig kungarna vara av gudomlig ätt, medan islänningarna mer blygsamt hävdade en nära relation till de gudar vars kult de givits ansvar. Detta kan bero på att norrmän och svear hade en mer centraliserad makt, med en mer ”bombastisk och monumental” härskarideologi. Islänningarna, varav många flytt från den norska centralmakten, var organiserade i smärre hövdingadömen där hövdingarna var emergent leaders bland fria män. Törhända hade storslagna uttryck för makt och auktoritet därför inte samma utrymme.[8]

Vad gäller Odens hängning i trädet argumenterar Sundqvist för att det snarare handlar om en initieringsrit och/eller passage/övergångsrit än det offer det naivt förefaller vara och många tidigare forskare hävdat. De nio nätter Oden hänger i trädet är övergångsritens liminalfas. Efter metamorfosen har Oden initierats i kunskaperna om runor och skaldekonsten.[9]

Odens hängning kan vara en prototypisk handling, en symbolisk hängning som en person skall genomgå för att uppnå den kunskap som krävs för att fungera som kultledare, þulr eller erilaR. Hängningen är den övergångsritual som förvandlar personen och ger denne legitimitet som kultledare.[10]

Men varför inte både och: Offret Oden gör är en komponent[11] i en övergångs- eller initieringsrit.

Referenser

  1. Sundqvist, Olof (2010). “Om hängningen, de nio nätterna och den dyrköpta kunskapen i Hávamál 138-145: den kultiska kontexten”. Scripta Islandica – Isländska sällskapets årsbok, 61. S. 68-97.
  2. Sundqvist, Olof (2012). “Religious Ruler Ideology in pre-Christian Scaninavia: A Contextual Approach.” Ur Chatarina Raudvere & Jens Peter Schjødt (red), More than Mythology, s. 225-261. Lund.
  3. Arvidsson, Stefan (2012): Varför religionsvetenskap? Studentlitteratur AB, Lund, 2012.

[1] Sundqvist (2012), s. 226.

[2] Sundqvist (2012), s. 229.

[3] Sundqvist (2012), s. 230.

[4] Sundqvist (2012), s. 231.

[5] Sundqvist (2012), s. 227.

[6] Sundqvist (2012), s. 232.

[7] Sundqvist (2012), s. 234-236.

[8] Sundqvist (2010), s. 248.

[9] Sundqvist (2010), s. 74.

[10] Sundqvist (2010), s. 77.

[11] Arvidsson.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s