Feminisering av kristendomen

”Redogör vad Walter & Davie respektive Gemzöe avser med feminisering av kristendom. Diskutera hur feminisering kommer till uttryck i de samhällen som ingår i Rosemary Ruethers undersökning.”

I västerländska samhällen är kvinnor mer religiösa än män hur man än mäter. Religionssociologer med dragning åt genusstudier har hittills varit mest intresserade av att dokumentera patriarkatet inom kristendomen.[1] Men om kristna församlingar är patriarkala, varför skulle fler kvinnor än män ansluta sig till dem?[2]

Walter & Davie refererar en präst som observerat att man går i kyrkan för att få lite privatliv, komma bort från stöket hemma.[3] Religiös extas erotiska natur kan också vara attraktivt för den kvinna som förlorat eller försakat sitt naturliga sexuella uttryck.[4] Kvinnors (påstått) systematiska diskriminering på arbetsmarknad och inom politiken kan också innebära att de känner sig dragna till kyrkans budskap att gud älskar alla lika mycket. Ur askan i elden då, eftersom de finner sig utestängda från formella positioner även i kyrkan. Att kvinnorna ändå stannar kan bero på att de värderar socialt och känslomässigt stöd högre än makt.[5] Skuldkänslor som utvecklats genom kontinuerlig underminering av kvinnors identitet och status kan också vara en förklaring. Kyrkan förmedlar förlåtelse – attraktivt för personer tyngda av skuld. (En del kyrkor förmedlar både skuld och förlåtelse.)[6] Ytterligare en anledning kan vara att kvinnor känner mer rädsla än män, möjligen beroende på deras mer direkta inblandning i födelse och död och dagliga ansvar för barn (i moderna samhällen yrkesmässigt).[7]

Kvinnorna i församlingen bygger dess sociala liv och struktur, som består även när (den manlige) kyrkoherden emellanåt byts ut. [8]Även om det är frågan om en internaliserad patriarkal struktur får kyrkan en feminim färg av att det är kvinnor som upprätthåller dess kontinuitet. Umgänget lekfolket emellan är feminiserat.

Walter & Davies refererar Gilligans som visar att kvinnor utvecklar en etik som handlar om omvårdnad och empati med andra, verkliga personer medan män utvecklar en etik baserad på abstrakta principer. Anledningarna därtill skulle kunna vara kvinnors (förväntade) moderskap eller att flickor enkelt identifierar sig med sina mödrar medan pojkar måste befria sig från modern för att kunna utveckla sin maskulina identitet. Resultatet är att kvinnor enklare identifierar sig med andra och att män är bättre på att vara autonoma.[9] En konsekvens är att den gud som dyrkas av kyrkan ses mer som en närvarande vän än en transcendent härskare. Kvinnors svagare känsla för autonomi gör dem bättre anpassade till underkastelse under guds auktoritet.[10] Och kyrkans ordning, vill jag tillägga.

Gilligans resultat är givetvis olidligt essentialistisk. Andra forskare vill att kvinnors läggning som mer empatiska och relationsorienterade skall vara en social konstruktion snarare än biologiskt betingad.[11] Vilket förstås gör detsamma för konsekvensen för kristendomen.

Gemzöe beskriver ett lantligt samhälle i Portugal och noterar även hon kvinnornas numerära dominans i religiös verksamhet. Kvinnor dominerar kulten av Maria och helgonen, pilgrimsfärderna och andra manifestationer. Kvinnornas engagemang i Mariakulten är inbäddade i deras konkreta dagliga aktiviteter som mödrar som tar hand om sina familjer.Gemzöe menar som det kan förstås att deras dyrkan av Maria är andliga uttryck för vad de gör för sina barn och familjer. Även vid ritualer som rör de döda är kvinnor dominerande. [12]

Kvinnorna har ansvaret att städa och dekorera kyrkan, männen är exkluderade från dessa göromål. Det innebär att kvinnorna spenderar mer tid i kyrkan och får fler möjligheter till gudstjänst och bön, och männen motsvarande färre möjligheter. Utövandet av religionen har således blivit någonting som uppfattas som mer lämpligt för kvinnor. Gemzöe påpekar att vissa menar att kvinnorna inom katolicismen endast är assistenter under manligt ledarskap, men menar att kvinnorna hon träffat uppfattar sig och agerar som obundna av den religiösa ledningen.[13]

Gemzöe menar alltså att den numerära dominansen av kvinnor innebär att religionen feminiserats men tycks till skillnad från Walter & Davies inte försöka karaktärisera denna feminisering.

Ruether beskriver (den till stor del amerikanska) historien om hur kvinnor tagit allt större plats i de kristna samfunden, dels som kyrkobesökare och lekfolk och dels i kyrkans formella roller. Hennes historia börjar redan 1853 när den första kvinnan vigdes vid Congretional Church. Andelen kvinnor vid teologiska seminarium förblev dock litet till 1960-talet,[14] när den växande feministiska rörelsen också kom att påverka kyrkorna som efterhand tillät kvinnlig prästvigning[15]. 1987 hade andelen kvinnor vid liberala seminarier stigit till hälften eller mer.[16] Utvecklingen i protestantiska och anglikanska kyrkor i västvärlen förefaller följa samma trend.[17] Kursplanerna började från 1970-talet också få inslag av feministiska studier och litteratur.[18]

Vad gäller kvinnliga prästers påverkan på kyrkolivet identifierar Ruether tre områden: inclusive langauge, clergy-lay relations och new liturgies.

Including language innebär att man (sic!) medvetet måste se till att använda ett språk som gör kvinnor synliga, istället för det av män påstått generiska språk (bröder, son, herren, etc) som dominerar kyrkan. Kristna feminister arbetar på att ändra på hur gud avbildas i text (imagery) och metaforer. [19] Detta är särskilt intressant och kontroversiellt i och med att kristendomens bildspråk är så starkt patriarkalisk – mannen är skapad till guds avbild, gud är fadern och sonen, etc.

Clergy-lay relations utgår från att kvinnor inte förkroppsligar samma typ av dominans och makt som män. Kvinnliga präster mer fokuserade på social samverkan än hierarki försöker därmed förändra lekfolket från att vara passiva mottagare till aktiva deltagare.[20]

New liturgies är en konsekvens av att kvinnor inte känner att de fullt ut kan uttrycka sin feministiska erfarenhet i form av samtal och dyrkan i kyrkor där även män deltar i aktiviteterna. Vissa ser dessa som en ny form av kyrka, andra som ett komplement.[21]

Jag undrar slutligen om inte frågan om en feminisering av kristendomen eventuellt är besynnerlig, eftersom den tycks förutsätta ett tidigare tillstånd som inte var feminimt. Eller med andra ord: Den utgår från att (folklig) religiositet och kyrklighet historiskt har varit männens domän eller åtminstone jämnt fördelad. Varifrån den uppfattningen kommer vet jag inte.

Referenser

  1. Walter, Tony & Davie, Grace 1998. “The religiosity of women in the modern West.” The British Journal of Sociology Vol. 49, No 4, s. 640–660.
  2. Gemzöe, Lena 2010. ”Roses and chrysanthemums – Women and materiality of religion in Portugal. Ur: Marja-Liisa Keinänen (red.) (2010): Perspectives on Women’s Everyday Religion. Stockholm Studies in Comparative Religion nr. 35.
  3. Ruether, Rosemary R. “Christianity and Women in the Modern World”. Från Sharma, Arvind (red.), Today’s Woman in World Religions. State University of New York Press, 1994.

 

[1] Walter & Davies, s. 640.

[2] Walter & Davies, s. 641.

[3] Walter & Davies, s. 644.

[4] Walter & Davies, s. 645.

[5] Walter & Davies, s. 645.

[6] Walter & Davies, s. 646.

[7] Walter & Davies, s. 648.

[8] Walter & Davies, s. 645.

[9] Walter & Davies, s. 651.

[10] Walter & Davies, s. 651.

[11] Walter & Davies, s. 651.

[12] Gemzöe, s. 175.

[13] Gemzöe, s. 181.

[14] Ruether, 271.

[15] Ruether, 275.

[16] Ruether, 276.

[17] Ruether, 278-279.

[18] Ruether, 280.

[19] Ruether, 283.

[20] Ruether, 283.

[21] Ruether, 284.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s