Shari’a i västerlandet

Vad är fiqh al-aqaliyyat? Vilka möjligheter har europeiska muslimer att formulera sin egen madhab i väst, ur Shari’a/fiqhperspektiv? Vad är fast och absolut? Ger svensk lag utrymme för muslimer att leva enligt religiösa normer? Hur löser man normkonflikter? Argumentera för ditt svar med hjälp av kurslitteraturen.”

Muslimer som invandrat till Europa har många gånger närt idén att spara ihop en slant och så småningom flytta tillbaka till respektive hemland. Men efter ett par decennier i diasporan har den visionen bleknat och deras barn, födda och uppvuxna i Europa, ser sig som européer. Senare tiders muslimska invandrare är i ökande grad också flyktingar från länder i krig och kaos och har därför små möjligheter att återvända. Således finns det nu åtskilliga muslimer som betraktar sina respektive europeiska länder som ”hemma”. I tidigare legal doktrin talade rättslärda om muslimer i ickemuslimska stater som en avvikelse som kunde tolereras under specifika omständigheter Permanent bosättning som muslimsk minoritet i en ickemuslimsk stat är en ny situation. Därmed har man anledning att utöva ijtihad för att hitta rätt tolkning av lagen för den nya situationen.[1] Fiqh al-aqaliyyat är det ämne inom rättsvetenskapen som behandlar muslimer i minoritetsställning.

Enligt Ramadan ansåg muslimska rättslärda för inte så länge sedan att muslimer måste flytta till muslimska länder. Fruktan för förlusten av islamiska värderingar och assimilering bidrog till direkt bakåtsträvande och isolerande hållning – man fick inte på något vis betrakta sig som del av ett ickemuslimskt samhälle.[2]

Eftersom islamisk rättsvetenskap måste ta hänsyn till sammanhanget, och eftersom detta sammanhang – dvs leva som muslim i en ickemuslimsk liberal demokrati – är helt nytt, måste tolkningarna rensas från alla gamla slutsatser som dragits i andra sammanhang. Här gäller då i princip att återgå till de grundläggande källorna, säkert fastställa vad som är absolut och definitivt fastslaget och vad som kan anpassas, göra de prioriteringar som krävs när möjliga tolkningar begränsas av det spelrum som den aktuella europeiska staten medger och respekten som muslimerna måste visa den lagen, och använda den i usul al-fiqh fastställda metodiken för att skapa ny lag utifrån de gällande förutsättningarna.[3]

Enligt Ramadan är det absoluta den generella ram som utgörs av koranen och haditherna. Ramen utgörs av de principer som uttrycker shari’as rättsliga läror. De är uttryckta av Gud i hans sista uppenbarelse genom den siste budbäraren. Shari’a är den uppenbarade, oföränderliga vägen, fiqh är en produkt av att applicera shari’a i specifika tider och sammanhang. Fiqh är således under ständig utveckling.[4]

För att ge vägledning till europeiska muslimer grundades 1997 European Council for Fatwa and Research på initiativ av Federation of Islamic Organizations in Europe, Muslimska brödraskapets europeiska systerorganisation. Detta råd skulle kunna vara en motor för att åstadkomma en europeisk madhab men de verkar till dags dato inte ha kommit fram till någon särskilt nyskapande tolkning. Man repeterar i stort sett den islam som är mainstream i arabvärlden sedan den muslimska väckelsen tog fart. För närvarande är hälften av rådsmedlemmarna inte bosatta i Europa, vilket lär motverka dess förmåga att förstå europeiska förhållanden.

Möjligheterna för muslimer att leva enligt islam i Sverige är mycket stora: Föreningsfrihet inklusive bidrag, särskilt för trossamfund, uppmuntran till främmande kulturella yttringar (fastställd i 1974 års regeringsform), anpassning av skolan –  rätt till hemspråksundervisning, möjlighet att starta religiösa/etniska friskolor, långt gången religionsfrihet inklusive skyldigheten för arbetsgivare att ta hänsyn till anställdas religiösa övertygelser.

Det svenska samhället har också en rad egenskaper som är i linje med det (moderata) islamistiska idealet, som välfärdssystemet, vilket fått religionshistorikern Mattias Gardell att tala om ”folkhemsislam” som beteckning på det samhälle som bland annat Muslimska brödraskapet propagerar för[5]. Vad gäller shari’a i stort kan man alltså säga att situationen är gynnsam.

Vad gäller mer specifika delar av fiqh, de olika lagarna, kan de i sin helhet knappast hävdas utan att gå utanför samhällets och den svenska lagens råmärken. Undantag gäller i de fall svensk lagstiftning är mer rymlig än muslimsk dito. Till exempel kan islamisk arvsrätt åtminstone till en del implementeras genom svensk lags möjlighet att testamentera hälften av kvarlåtenskapen. Annars har de som anser att en annan rätt har företräde framför svensk lagstiftning ändå stora möjligheter att göra som de vill (och låta det sociala trycket inom gruppen implementera den ordningen). Om man anser att kvinnor inte skall ha samma rätt som män att skilja sig, kan man efterleva det. Om en man vill leva med flera kvinnor lär inte lagen säga emot, även om juridisk bindande polygama äktenskap inte är tillåtet. Äktenskap kan ingås innan 18 års ålder enligt muslimsk tradition och vara bindande inför den yttersta auktoriteten utan att vara juridiskt bindande enligt svensk lag. Paret kan alltså leva med varandra som gifta även om lagens regler om äktenskap inte gäller. Vad gäller strafflagstiftningen kan den naturligtvis inte hävdas. Vad det nu har för betydelse för vitsen med shari’a är knappast rätten att bli bestraffad på muslimskt vis.

Vad gäller normkonflikter  skulle jag vilja påstå att vi i Sverige inte har någon tydlig linje. Å ena sidan har vi lagstiftning som begränsar religionsfriheten, till exempel djurskyddslag som förbjuder skäktning utan bedövning. Å andra sidan har vi rätt tydliga bestämmelser för att religiösa sedvänjor skall respekteras även när de går emot svensk konvention. Det senare kan exemplifieras genom att fall av beslöjning och vägran att hälsa i hand, vilka inneburit problem på arbetsmarknaden, drivits av Diskrimineringsombudsmannen. Å tredje sidan kan jag också tänka mig att denna till synes osäkra hållning beror på vårt samhälles sekulära/rationella värderingar (till skillnad från muslimska samhällens traditionella diton)[6] vilka innebär både förståelse och tolerans av andra människors sätt att vara och den rationella hållningen att inte låta religiösa föreställningar gå före djurens bästa.

Referenser

  1. Ramadan, Tariq: “Att vara europeisk muslim”. Alhambra förlag, 2004.
  2. World Values Survey. http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_54
  3. Gardell: ”Bin Ladin i våra hjärtan: Globaliseringen och framväxten av politisk islam”, Leopard förlag 2005.

 

 


[1] Ramadan, del II, avsnitt E.4, sista sidan.

[2] Ramadan, del II, avsnitt F.

[3] Ramadan, del II, avsnitt F.

[4] Ramadan, del II, avsnitt A.

[5] Gardell.

[6] World Values Survey.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s