Sambandet mellan religion och samhälle hos Durkheim, Marx och Weber

”Redogör för likheter och olikheter i synen på sambandet mellan religion och samhälle hos Durkheim, Marx och Weber!”

Durkheims forskning utgår från studier av australiska stammars totemdyrkan. Durkheim uppfattar totem som en symbol för klanen. Eftersom klanen är odödlig – den lever vidare även efter att någon individ avlidit – kom totemsymbolen även att betraktas som odödlig, och så småningom som en gud. Dyrkan av totemsymbolen (eller den gud den givit upphov till) innebär alltså dyrkan av klanen, gruppens samhörighet. Totemprincipen innebär en dyrkan av en ”inre klan”, ett medvetande i varje individ om klanens betydelse. Kulten av totem innebär att sprida medvetande om klanens samhörighet. Kulten, dvs samhörigheten, är helig. Durkheim reducerar alltså den religiösa övertygelsen till en sociologisk betydelse. (Pals, s. 102)

Enligt Marx är det materiella primärt, koncept och idéer är reflektioner av den materiella verkligheten. Ekonomiska realiteter styr mänskligt beteende och mänsklig historia är klasskamp mellan ägare och arbetare. (Pals, s. 121) Vi lider av självalienering – en djup känsla av inre separering från vår egentliga karaktär – ett grundläggande fel i vårt tänkande som gör att vi lämnar vår frihet och våra intressen till en styrande elit och all ära till Gud. (Pals, s. 127) Religion tar moral från människan och ger till ”Gud”, på samma sätt som det ekonomiska systemet tar produktivitet från oss och gör till handelsvara. Religion är det mest extrema exemplet på ideologier vars huvudsakliga syfte är att ursäkta ett bestående förtryckande samhälle. Religion är så definitivt bestämt av ekonomiska faktorer att det inte finns anledning att betrakta dess föreställningar på egna meriter. (Pals, s. 132) Religion är endast ett tecken på en mer basal olycka, självalieneringen. (Pals, s. 134) Likt Durkheim reducerar alltså Marx religion till någonting annat.

Enligt Durkheim går det inte att tänka sig frånvaron av all dyrkan, eftersom det som dyrkas är samhället, vilket är ett grundläggande mänskligt behov. Marx ansåg i kontrast att religion beror av ett falskt behov av trygghet, orsakad av ekonomisk alienering. När orsaken till alieneringen utplånats, har inte människan heller något behov av religion. (Pals, s. 138)

Weber vände sig mot den grundläggande idén hos Marx och Durkheim, som förklarar religionens funktion genom att reducera den till någonting annat. Trots att deras underlag inkluderar evidens från alla möjliga håll finner de till slut en enkel förklaring, i Durkheims fall i form av dyrkan av samhället, i Marx i form av materialism. (Pals, s. 151) Weber menar att förklaringarna är för enkla, för även människans idéer, övertygelser och motiv är verkliga orsaker till hennes handlingar. (Pals, s. 183)

Weber tog en mellanställning i debatten huruvida de framgångsrika och då för tiden tämligen nyligen formulerade naturvetenskapliga metoderna kunde användas även för att studera och beskriva mänskligt beteende. Vi kan arbeta rationellt med att beskriva omständigheter och villkor och utifrån det försöka tänka oss en förväntad utveckling. Vi kan förklara människors handlingar med motiv och betydelser som drivande orsak. Även om inte samhällsvetenskapen kan vara lika exakt och ge lika säkra förutsägelser som naturvetenskapen kan den åtminstone ge användbara beskrivningar av mänskligt beteende genom att hitta de inre motiv som driver våra handlingar. (Pals, s. 154)

Weber beskrev ett antal ”idealtyper” som är den maximala beskrivningen av ett objekt – den omfattar alla egenskaper som objektet kan men inte måste ha. Inget verkligt objekt har alla egenskaper. Med idealtypen som grund för en systematisk klassificiering kunde Weber undersöka hur objekt av en idealtyp förändrats över tid och plats. (Pals, s. 156) Weber noterar även hur objekten kan dyka upp och försvinna genom epokerna, och dyka upp igen. (Pals, s. 182)

Durkheim, däremot, var genom sitt intresse för primitiva kulturers religiösa uttryck åtminstone i någon mån inriktad på religion som en evolutionär utveckling, från det enkla mot det alltmer komplexa. (Pals, s. 182)

Forskningen skall enligt Weber vara värdeneutral – vetenskapens roll är att beskriva saker som de är, inte beskriva vetenskaparens personliga åsikter. Men i linje med Webers vana att komplicera resonemanget erkänner han att 100 % värdeneutralitet knappast är möjligt – hårt draget är värdeneutralitet en värdering. Särskilt för samhällsvetenskapen gäller att försöka förklara mänskligt beteende men även den mening som människorna lägger i sina handlingar. En avvägning görs alltid mellan vetenskaparens och studieobjektets kulturella värderingar. (Pals, s. 158)

Kritiker av Weber påpekar att han knappast lyckats visa att värderingar är mer påtagliga inom samhälls- än naturvetenskapen. Hur svårt värdeneutralitet kan vara illustreras av att Weber själv knappast var värdeneutral – tydligast illustrerat av hans nationalistiskt färgade slutsatser om lantbrukets i Ostpreussen utveckling. (Pals, s. 159)

Vad gäller Marx och värdeneutralitet får jag väl säga att den kritiken inte ens är applicerbar, eftersom han åstadkom en ideologi snarare än en vetenskaplig teori. Åtminstone framstår det så med facit i hand.

Webers eventuellt mest kända arbete beskriver protestantismens betydelse för utvecklingen av kapitalismen. Protestantismens ideal av asketism och flitigt deltagande i samhällslivet skapade överflöd. Istället för att festa upp pengarna innebar idealet att överflödet återinvesterades i verksamheten, vilket gav större överflöd, etc. Kapital ansamlades hos de som genom idogt arbete och pliktkänsla lyckades väl i arbets- och affärslivet. Kapitalisten var född. (Pals, s. 162)

I fallet med kapitalismen åstadkom religionens ideal en samhällsutveckling. Detta står i direkt motsats till Marx och Durkheim, som som reduktionister alltid beskrev religion som en verkan orsakad av någonting annat, för dem mer basalt. Religion var aldrig verkligheten. För Marx var religion en konsekvens av ekonomiskt utnyttjande – den kapitalägande klassen använde religion för att kontrollera de egendomslösa arbetarna, vars ekonomiska alienering fungerar som orsak på samma sätt i alla tider och sammanhang (Pals, s. 183). För Weber var detta inte självklart – religion kunde beroende på omständigheterna vara både effekt och orsak. (Pals, s. 152)

Webers metod skiljer sig markant från Durkheim. Hur kom det sig att kapitalismen växte fram i västvärlden? Weber börjar med ett kulturellt problem snarare än ett religionsvetenskapligt och finner att mycket kan läras av att studera en av de stora religionernas senare uttryck. Därefter fortsätter han att analysera världens stora religioner. Durkheim letade efter den ursprungliga religionen bland primitiva stammar i Australien. Ur denna renodlade han de elementära ritualerna och visade hur religion evolverat som kombinationer och varianter av dessa primitiva religiösa komponenter. (Pals, s. 182) Marx däremot baserade sin gärning på en västerländsk, kristen kontext och reducerade allt till en fråga om ekonomi, socialgrupper och klasskamp. Marx bestämning av religion som opium för massorna är antagligen gångbar på andra religioner som omfattar idén om ett bättre efterliv eller åtminstone att man skall tåla smärtan av ett orättvist samhälle, men lär fungera sämre för till exempel stamreligioner och grekisk/romersk religion. (Pals, s. 140)

Weber beskriver sociala grupper och klassers betydelse i samband med profeten som idealtyp. Dennes nödvändiga karisma existerar inte utan att församlingen/lekmännen, erkänner den. Utan församling ingen karisma ingen profet ingen profetisk religion. Så det blir viktigt att undersöka de sociala grupperna och klasserna. Weber menar att socialgrupper inte enbart formas av ekonomiska skillnader givna klasstillhörighet utan även av stad/land, yrkestillhörighet/kall och social status. Detta är en tydlig skillnad jämfört med Marx som helt baserar sin sociala struktur på frågan om man är fattig eller rik.

Referenser

Pals: ”Eight theories of religion”, Daniel L. Pals. 2nd edition. Oxford University Press, 2006.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s