Religiösa och sekulära ritualer

”Sered (1994) talar om religiösa respektive sekulära ritualer. Hur verkar dessa kunna användas och vad skiljer dem åt? Jämför även med de nyandliga ritualer Hornborg (2007) behandlar!”

Sered beskriver ritualer hos barnaföderskor på ett BB i Israel. Vanligtvis är sammanhanget för antropologisk forskning om ritualer deras betydelse för samhället (se t.ex. Durkheim). De ritualer Sered har undersökt utförs i ett privat sammanhang, för individens skull, vilket gör att man ofta missar dem. Sered anser att det kvinnorna utför kan betecknas som ritualer för att de är symboliska handlingar utan uppenbart resultat. (Sered, s. 118)

Hornborg beskriver ritualer inom nyandligheten, många paketerade som produkter beskrivna med begrepp hämtade från etablerad psykologi och beteendevetenskap, och levererade av personer med någon form av självcertifiering. Ritualerna ingår ofta i kurser som marknadsförs som personlighetsutveckling – ett sökande efter ett inre jag eller ett högre själv. (Hornborg, s. 257, 259)

Sered noterar att graviditeten är en liminal fas – kvinnan är inte längre bara en kvinna, men inte heller ännu en moder. (Sered, s. 114) Riterna som utförs i samband med födelsen är alltså i samband med att modern transformeras till någonting nytt, en övergångsrit.

Israel är på grund av invandring från jordens alla hörn ett ovanligt pluralistiskt samhälle, som hålls ihop av att alla delar den judiska bakgrunden och basala kulturen. Pluralismen innebär att det finns en mycket rik flora av ritualer att välja bland. (Sered, s. 115) Sered anser även att det stora urvalet ritualer för graviditet/förlossning beror på att kvinnor är marginaliserade i de officiella judiska texterna och därmed har större frihet att välja och vraka och vara innovativa. (Seved, s. 123) Jag noterar att det resonemanget även förs av Sky i sammanhanget religion och genus. En törhända intressant parallell inom nyandligheten är att dess aktivism är parallell till samhällets etablerade institutioner och att de aktiva ofta är kvinnor. (Hornborg, s. 260)

Sered beskriver tre olika modeller för graviditet och förlossning: i) självhjälpsmodellen, där modern lär sig själv genom kurser och böcker hur hantera graviditeten/förlossningen, ii) den medicinska modellen som innebär en klinisk behandling av graviditeten/förlossningen, och iii) den traditionella judiska modellen, där religiösa ritualer, amuletter och formler dominerar. Den traditionella modellen understryker faran med förlossning och behovet av gudomligt skydd. (Sered, s. 115-116)

Sered delar in ritualerna för dessa tre modeller i tre kategorier: för att säkra graviditeten, ii) för att underlätta förlossningen och iii) för att skydda den nyfödde. Själva ritualerna tar många olika uttryck – äta eller inte äta vissa saker, amuletter, läsning av religiösa texter, musik, leksaker, böner, besöka eller inte besöka vissa platser etc. (Sered, s. 119-120)

Sekulära ritualer är de som inte uttryckligen uppfattas som judiska och som inte är läkarordination. I den gruppen av ritualer ingår ritualerna i självhjälpsmodellen och de ritualer i den traditionella modellen som betraktas som folklig kunskap snarare än religiös tro. (Seved, s. 119)

Till skillnad från Sereds observerade ritualer kan inte de nyandliga ritualer som Hornborg studerat så lätt delas in i sekulära respektive religiösa på grund av att nyandligheten vid en ytlig betraktelse inte är religiös – den inbegriper oftast inte någon uttalad gud eller övernaturlig kraft. Detta är förstås bara en illusion – nyandligheten omfattar ett religiöst budskap och beskriver en kosmologi. (Hornborg, bl.a. s. 268) Frågan är då om ritualerna skall betraktas som sekulära eller religiösa, eller både och.

Många av kvinnorna i Sereds undersökning använde ritualer från alla tre modeller och manifesterade dem på allehanda vis, som ett personligt sammansatt paket av ritualer. De religiösa ritualerna valdes av många för att be Gud göra de sekulära ritualerna och medicinska insatserna verksamma. De kvinnor som uppfattade sig som religiösa valde mest religiösa ritualer, de sekulära och europeiska valde mest sekulära, men överlag var spridningen stor. Det synes som att olika aspekter av kulturell bakgrund påverkar valet av religiösa eller sekulära ritualer oberoende av varandra (Seved, s. 117, 121) En konsekvens av den stora mängden ritualer var att ingen kvinna fullt ut tillgodogjorde sig en modell, vilket gjorde dem mer benägna att överge dem när det knep. Många beskrev att de glömt bort ritualerna eller struntat i dem när de inte gett förväntat resultat (Sered, s. 124-125)

Tidigare antropologisk forskning om ritualer byggde på observationer om ritualers betydelse för samhällen. Ritualer knutna till barnafödande var inget undantag, de handlade om att förstärka gruppen. I moderna samhällen skaffar man barn framför allt för självuppfyllan, inte som pensionsförsäkring eller för att höja sin status i släkten. Följdaktligen har de observerade ritualerna lite att göra med sådant (Sered, s. 122). Här kan man jämföra med Hornborgs observation att traditionell liturgi genom nyandligheten fått konkurrens av ritualer mer inriktade på vad individen vill uppnå. (Hornborg, s. 255)

Referenser

Sered: ”Religious rituals and secular rituals: Interpenetrating models of childbirth in a modern, Israeli context”, Ur W.H. Swatos (red.): Gender and Religion. Transaction Publishers, 1994.

Hornborg: ”Riter för ’Det högre självet’”, Anne-Christine Hornborg. Finsk Tidskrift 2007:5, s. 254-270.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s