Religioner och revolutioner

”Vilka religionsformer urskiljer Lincoln (1986) i spänningsfältet där motstridiga intressen tävlar om rikedom, makt och prestige? Redogör för dessa religionsformers drag och ge exempel på religioner!”

Lincoln inleder med att klassificera religiösa teorier i grupperna romantiska respektive materialistiska tolkningar av religionen. Teorierna som han därmed tänker på är de som för det första överlevt tidens tand och för det andra som inte beskriver religion som fullständigt skiljd från sociala, politiska eller historiska sammanhang.

De romantiska teoretikerna har försökt visa hur religion positivt kan tjäna ett bestående samhälle genom social integration, främjandet av betydelsefulla institutioner, sammanhållande etik och sörjande för mening, syfte och värde samt hopp inför lidande och död. (Lincoln, s. 4). Till denna grupp hör enligt Lincoln Ecole sociologique, till vilken åtminstone Durkheim anses höra.

Den materialistiska tolkningen innebär att ”religionen endast tjänar vissa privilegierade skikts intressen genom att skydda deras rikedomar, makt och ställning och aktivt förhindra varje hot mot dem.” Dessa intressen formuleras som ideologi och presenteras som religion. De utnyttjades missnöje kanaliseras till hopp om en bättre eftervärld för den som uthärdar jordelivet. (Lincoln, s. 5) Till denna grupp hör av de studerade teoretikerna naturligtvis Marx.

Lincoln anser att dessa båda grupper ändå har samma basala syn på religionens betydelse: ”Att skänka lindring åt dem som lider och stabilititet i samhället”, men att den åsikten har problem som senare tids humanister fäst uppmärksamhet vid. Många religioner har hjälpt samla en opposition mot makthavarnas ideologi/religion. Denna rörelse har förekommit under lång tid och i stora delar av världen, bland annat i Europa under medeltid och senare, i kolonialländerna, i islams stora imperium i Kina under lång tid och under den iranska revolutionen 1978-79. I inget av dessa fall kan religionen beskrivas som lindrande och samhällsstabiliserande. (Lincoln, s. 5)

Lincoln vill alltså dra vår uppmärksamhet till religiösa rörelser som karaktäriseras av aktivism och motstånd mot den rådande samhällsordning.

Samhällsbevarande religioner, enligt Lincoln, är den ideologi inklusive verktyg som verkar för att stärka de makthavandes intressen. Den innebär att härskarnas rätt legitimeras genom att deras ställning ges en helig/mytisk/transcendent motivering och att lidande i jordelivet upphöjs till en dygd som resulterar i belöning i efterlivet. (Lincoln, s. 6)

Som exempel på samhällsbevarande religion nämner Lincoln konfucianismen. Det traditionella Kina var uppdelat i olika klasser varav den främsta var de lärda, som innehade alla officiella positioner och kom att utgöra de största jordägarna med en rad exklusiva förmåner. Eftersom detta var en meritokrati kunde i princip vem som helst som meriterade sig göra karriär men i praktiken spelade väl det sociala arvet en stor roll. De lärdes religion var konfucianismen vilken poängterade ”respekt, ödmjukhet, foglighet, lydnad, underdånighet och underkastelse under de äldre och bättre”. Ett komplicerat ritualsystem utvecklades, vars avsikt var att få folk att förstå sin plats och givet den vad de kan förvänta sig av livet (Lincoln, s. 7)

Lincoln tar även upp den anglikanska kyrkan under Jakob I och Karl I, som han trots olikheter i många detaljer menar påminner om konfucianismen. Universiteten utbildade prästerskapet, i stort sett reserverat för yngre söner i rika konservativa familjer. Församlingens präst utsågs av den lokala adeln. Prästerna predikade för menigheten om lidandet som den rättvisa påföljden för deras egen synd, som endast kunde gottgöras av kyrkan. (Lincoln, s. 7)

Motståndsreligioner uppstår i de samhällsskikt som har minst anledning att vilja bevara samhällsordningen, då den samhällsbevarande religionen inte ger tillräcklig lindring. Det finns många olika motståndsreligioner så det är knappast möjligt att reducera dem till några få mönster.

Som exempel på motståndsreligioner räknar Lincoln ett stort antal kätterska rörelser genom Europas historia, bahai, ismailiter och shiiter i den islamiska världen, buddhister och jainister, cargokulterna i melanesien, andebesatthetskulter i Afrika, indianska religioner och afroamerikanska rörelser etc etc. (Lincoln, s. 9)

Motståndsreligionerna ledare kommer till skillnad från medlemmarna ofta från samhällets mellanskikt, intellektuella som hamnat mitt emellan den maktägande byråkratin och folket. Alternativt kan ledningen komma från den lokala eliten som trängts ut av en kolonialmakt. Ledarna betraktas ofta som karismatiska, med förmågan att erbjuda hopp till folket att överkomma dess missnöje. Genom att ledarna saknar formell auktoritet hävdar de ofta direkt kontakt med det heliga. Riter för att förstärka gruppsolidariteten är vanliga. (Lincoln, s. 11).

Revolutionära religioner kan enligt Lincoln uppstå ur motståndsreligioner när i) de yttre omständigheterna försämras, ii) makthavarnas rätt förnekas och iii) motståndsreligionen drar till sig medlemmar ur samhällsskikt som tidigare saknats. Det första villkoret är viktigast – mår man ändå tillräckligt bra gör man inte revolution. (Lincoln, s. 12)

Varje framgångsrik revolution är till en del resultatet av att den samhällsbevarande religionen misslyckas med att fullgöra sin ordinarie funktion. Lincoln beskriver hur Hobbes, Lockes och Rousseaus alternativa teorier till den kungliga makten av guds nåde gjorde de engelska, amerikanska och franska revolutionerna möjliga. Dessa revolutioner innebar inte en sekularisering – revolutionärerna ansåg att mänskliga rättigheter och folkens suveränitet var heligare än den gudomliga rätten. (Lincoln, s. 13)

Föga förvånande övergår den segrande motståndsreligionen ofta till samhällsbevarande. Ett nutida exempel är den iranska revolutionen 1978-79. Så börjar allt om igen.  

Referenser

Lincoln: “Religion och revolution”. Ur ”Häften för kritiska studier”, s 4-18, 1/1986.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s