Islam i skolan

Skolan är en central plats i det kollektiva samhällsprojektet. Genom skolsystemets inrättande grundlades demokratin – det är svårt att tänka sig medborgarnas förståelse och medverkan i den demokratiska process utan allmän läs- och skrivförståelse (Karlsson, s. 37). Skolan befinner sig i skärningspunkten mellan privat och offentlig sfär. Samtidigt som skolan är ett samhällsprojekt är barnens fostran många föräldrars viktigaste privata intresse. (Karlsson, s. 39). Det är naturligt att tänka sig att föräldrarna vet vad som är bäst för sina barn och har rätt att bestämma över sina barns uppfostran och utbildning. I diskussionen om de konfessionella skolorna ställs denna motsättning på sin spets.

I och med friskolereformen 1992 blev det enklare att starta fristående skolor genom att kommunerna blev skyldiga att betala barnens skolgång oavsett vilken skola de valde. Alla skolor måste följa läroplanen och (i stort sett) vara öppna för alla. Konfessionella skolor innebär naturligtvis att föräldrar och barn bättre kan få sin behov av en religiös prägel på undervisningen tillgodosedda, tillika att föräldrarna lättare kan göra sig förstådda och inte få sitt islamiska levnadssätt ifrågasatt (Johansson, s. 47). För många föräldrar utgör tryggheten i kulturanknytningen det viktiga i skolvalet snarare än religionsundervisningen. (Johansson, s. 55). Man trivs bäst med sina likar.

Skolan skall vara konfessionslös men inte värdeneutral. Olika religiösa åskådningar bör presenteras objektivt och värden som tolerans, öppenhet och pluralism skall hävdas. Detta är ingen motsättning utan utgör metavärden som skall göra det möjligt för skolbarnen att anta skilda värderingar och åskådningar (Karlsson, s. 41).

Friskolor med konfessionell eller etnisk prägel kan bidra till segregering i samhället (Karlsson, s. 65). En pluralistisk skolmiljö kan anses vara nödvändig för att fostra eleverna till toleranta och demokratiska medborgare. Det är alltså inte bara en fråga om att enskilda elever kan gå miste om en integrerad miljö utan även att enhetsskolan går miste om mångfalden (Karlsson, s. 66). Motargumentet är att enhetsskolan aldrig varit en skola för alla – man förväxlar ideal med verklighet (Johansson, s. 51). Det torde vara lika segregerande att gå i en kommunal skola i ett segregerat område, såväl välmående som fattigt.

Advertisements

About eklektikernsblogg

Mycket lättpåverkad
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

One Response to Islam i skolan

  1. Pingback: Religionsfrihet för muslimer i Sverige | Eklektikern

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s